I lördags var vi på bröllop, vilket också var den största anledningen till att Daniel var i hemma i Värmland (gemansamma vänner som gifte sig) Det var sååå fint och jag grät som ett litet barn som jag alltid gör när det är bröllop, oavsett om det är vänner eller folk jag inte känner på TV.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar